Korgfabriken Lönsboda.

Korgflätningen kom till Lönsboda med Jöns Jönsson, kallad Swärt-Orren, som lärt sig hantverket under 1840-talet. Det började som terapi på fängelset i Malmö. Tillbaka i Lönsboda utvecklade han korgflätningen till en näring, som snabbt blev hårdvaluta. Trakten fick sina första ”industrispioner”. Drygt fyrtio år senare fanns nära 400 korgmakare i trakten. Korgar exporterades till Danmark, Tyskland och England. År 1918 bildades Aktiebolaget Korgfabriken. Nära 40 personer tecknade aktier i företaget och tomtmark köptes in för att uppföra en korgfabrik. Stora investeringar och en verksamhet under uppbyggnad, gjorde det svårt att få lönsamhet. Bolaget avslutades 1921 men skam den som ej kan! Knappt ett år senare hade Olof Bengtsson, tidigare aktieägare, startat på nytt. År 1924 registrerades Lönsboda Korgfabrik Bengtsson & Co, som Olof drev tillsammans med tre andra delägare. Verksamheten nådde sin topp under 1940-och 50-talen. Varje tillfälle eller syssla hade sin egen korg – päronkorg, tamburkorg, knivkorg, torgkorg, barnkorg…Konsumtionen av så kallad smältost och dessertost gjorde att beställningar på ostaskar av spån rasslade in. I fabriken arbetade ett tiotal korgmakare och i stugorna pågick legotillverkning. Spånkorgarna hade en bredare marknad. En stor kund var KF, Kooperativa Förbundet, som köpte in korgar till varuhus och konsumbutiker över hela landet. Sommartid såldes korgarna även av kringresande försäljare. Korgfabriken i Lönsboda fick avknoppningar också utanför landets gränser. Arbetskraft utvandrade och startade egen tillverkning i Norge, Polen och USA. Under 1960-talet tar plasten över som förpacknings- och förvaringsmaterial. Korgfabriken tvingas banta sin verksamhet. Snart är fabrikör Olof Bengtsson ensam kvar. År 1978 upphör verksamheten. Olof stannar maskinerna, släcker lampan och låser dörren.