Häglinge gravfält

Gravfältet här var i bruk under den andra hälften av järnåldern, ca 500-900 e Kr. Idag finns här två skeppssättningar och nästan 70 resta stenar. Skeppssättningar är resta stenar som bildar relingskonturen av ett skepp. Kanske har skeppsformen hängt samman med tankar om en resa till en annan värld. Gravfältet har troligen varit knutet till en liten by, eller till några ensamliggande gårdar som bildat en gemenskap i trakten.Utmed gravfältets östra kant, på andra sidan kullen, finns en hålväg. Hålvägar kallas de vägar eller stigar där trampande fötter, hovar och klövar slitit igenom vegetationstäcket och där sedan rinnande vatten bidragit till att vägen ”grävt sig ner” i marken.De flesta gravarna från den här tiden är brandgravar, den döde kremerades och begravdes med gravgåvor som skulle vara till nytta i ett kommande liv. Det man finner vid arkeologiska undersökningar är fragment av smycken, kanske en kniv eller en kam, någon gång ett vapen och så keramik. Keramikkrukan har ibland varit behållare för de brända benen, ibland för mat eller dryck för resan till dödsriket.Arkeologiska undersökningar av gravar ger oss kunskap om gravritualen och om den döde. Kön och ålder kan ofta bestämmas, ibland kan man också säga något om sjukdomar man lidit av. Fördelningen mellan män och kvinnor på gravfälten brukar vara jämn, men oftast saknas barnen. Av gravgåvorna kan man dra slutsatser om den dödes plats i samhället och om kontakterna med andra områden och andra länder.Dagens gravfält i en vacker ekhage är säkerligen annorlunda än järnålderns. Människornas tankar kring döden kan vi ana oss till, men berättelserna och traditionerna kring gravfältet och de som begravts här är borta för alltid.Källa:Länsstyrelsen Skåne

Fotograf Rosandra Nilsson

Booking.com
Translate »