Galgplatsen

Galgplatsen på Skanörs Ljung år 1590

Sommaren 1970 hittades på Ljungen en rund platå, cirka 14 meter i diameter. Platån ligger som avslutning i norr av en åsliknande förhöjning som ungefär sträcker sig söder-norr och avgränsas en stor del av omkretsen av en då vattenfylld sänka, nästan som en vallgrav.Varken platån eller vallgraven var speciellt märkvärdigt att upptäcka men de ålderdomliga tegelfragmenten som krafsats upp ur ett rävgryt var ett mysterium. Upphittaren blev nyfiken och började göra efterforskningar om eventuell bebyggelse ute på Ljungen. 1971 gjordes en mindre, arkeologisk utgrävning av platån, och på ett par ställen som låg utanför platån. Man fann då att platån var en naturlig förhöjning i terrängen som byggts på med torvor som förmodligen hade bundits med de nedslagna pålar man fann vid platåns kant. Under utgrävningen gjorde man flera lösfynd, bestående av lerklining, tegel, mindre järnföremål, keramikskärvor, man fann också förkolnade trästycken samt mindre bitar obearbetad bärnsten. Det intressantaste fyndet var en stolpe cirka 70 cm hög och cirka 40 cm vid basen. Stolpen var tillyxad i nederändan men inte spetsad vilket tyder på att den blivit nergrävd och inte nerslagen. Den lämnades in på C14-analys och blev daterad till cirka 1590. Man fick inte några säkra ”bevis” efter utgrävningen om vad platsen hade använts till. Efter omfattande forskning i folklivsarkivets uppteckningar, där man skriver att ”galgen stod ute på Ljungen vid de s.k. Asperna” drogs slutsatsen om en galgplats. En annan indikation på att platsen varit en galgplats är att den är belägen ganska nära församlingsgränsen, vilket enligt gammalt skrock var helt rätt placering. Den avrättades själ visste då inte vart den skulle ta vägen. Källa: Galgplatsen på Skanörs Ljung, Lars Dufberg

Foto Rosandra Nilsson
Galgplatsen Dokument

Booking.com
Translate »