Turistattraktioner i Skåne

Pärlor i Skåne

Prästavägens Kallkälla

Prästakällan

Under 1600-talet gick här en ridväg mellan Glimåkra och Örkened soknar vägen som numera kallas Prästavägen. Norr om kallkällan kan ni följa skogsvägen upp i backen där den sedan viker av åt höger och smalnar av i 1600-talets ridstig. På söndagarna höll prästen gudstjänster i båda socknarna. Eftersom de tillhörde samma pastorat fick han rida mellan kyrkorna på Prästavägen. Enligt en sägen lyckades Paul Enertsen få tjänsten som kyrkoherde 1674 genom att rida till Stockholm och vädja till kungen. Karl X1 lyssnade och sade att tjänsten var hans om han lyckades rida hem till högmässan på söndagen så det inte blev mässfall. Han fick tjänsten. En gång under hösten 1676 mötte Paul Enertsen några friskyttar under sin resa längs Prästavägen. De var på väg mot Hönjarums skans där ett svenskt angrepp väntades. Enertsen uppmanade dem att lägga ner sina vapen och istället följa med honom till kyrkan. Därefter uppmanade han i ett brev alla församlingsbor att lägga ner sina vapen och visa lojalitet mot Sverige. Enertsen tillfångatogs av friskyttarna för sin svenskvänlighet och fördes till Kristianstads fästning. Prästgården i Glimåkra plundrades och kyrkherden blev fånge i Köpenhamn. Det svenskvänliga brevet blev efter krigets slut beviset för att Enertsen hade uppträtt lojalt och därmed fick han tillbaka sin tjänst till skillnad från de präster som flytt till Danmark. Enertsen kallades ibland för den siste danske prästen eftersom han aldrig lärde sig det svenska språket. Inför domkapitlet hävdade han att församlingen skulle slå ihjäl honom inom en vecka om han predikade på svenska. Han fortsatte som präst fram till 1710. Kyrkan har sedan länge varit mötesplats för bygdens befolkning. Prästen fungerade som andlig ledare likväl som myndighetsperson, läste upp kungörelse och delade ut bestraffningar. Ofta råkade prästerna illa ut på grund av att de var inflytelserika personer och församlingens länk både till gud och kronan. Under krigsåren avled eller försvann flera skånska präster spårlöst. Många flydde till Danmark. Under Skånska kriget hade de den omöjliga uppgiften att vara ombud för både Sverige och Danmark. Risken fanns att slås ihjäl av snapphanar för sin vänlighet mot Svenskarna samtidigt som svenskarna kunde straffa dem för kontakter med snapphanarna.Källa:Snapphanar.nu

Translate »